Blått Nytt Hår!

Det är vackert här! Men imorgon ska vi åka hem till stan igen. Då har vi varit här i Gåsbo i 9 dagar. Halva semestern för Dennis. Vi har inget rinnande vatten inomhus för att pumpen gått sönder. Det går inte att fiska för att det är så kopiöst mycket snö. Så Dennis har längtat hem till stan igen. Själv hade jag kunnat stanna 9 dagar till. Men vi kommer tillbaka... Och då med ny vattenpump. Det är lite drygt att leva som på 1800-talet med liten bebis. Men det funkade då och funkar ju nu. Nåja, ikväll promenerar vi upp till Västerbo och käkar lite mat o umgås. Ludde har tagit med en liten kinesisk rispapperslykta som han tänker tända och skicka upp i luften vid tolvslaget. Gott nytt år!

Pulkapojka

Lilleman fick sig en tur i morbror Martins gamla pulka. Svårt att säga vad han tyckte egentligen i och med att det enda man såg var stora ögon och en napp som guppade frenetiskt. Jag tror att han tyckte bättre om att åka i sparklådan för där ville han somna bland filtar och fällar. Tupplur är också en utomhusaktivitet, så det så!

God Jul & Gott Nytt År

Ludwig och vi önskar er alla en god fortsättning.

Rund är också en form.

Nu har mamma-baby gympan tagit jullov på Friskis & Svettis. Vi missade de sista två gångerna när vi var hemma och var sjuka. Synd för det bjöds tydligen på fika efteråt. Men jag laddar upp hemma under julen istället då. Man måste ju hålla formen. Rund är ju också en form. Nåja, ett par barnvagnspromenader blir det ju också så klart. Så att man hänger med igen efter nyår. Träffa alla mammor och bebisar igen och kniiipa (ettan, tvåan och trean) innan vi skakar rumpa för Sean Banan. Nästa år blir det dessutom årskort på Friskis för avans till mamma-medel gympa så småningom. De här benen ska dra pulka nästa år. 

Ps. Bilden (fråga mig icke om konstnären) hittade jag på erotikmuséet i Paris när Dr D och jag var där på romantisk weekend, inspirerande :)

Folkets park eller vårdcentral?

Här är Ludwig på vårdcentralen i fredags för att träffa doktorn. Lillemans förkylning har en sån elak hosta med sig så på sjukvårdsrådgivningen tyckte de att han borde lyssnas på av läkare. Han är ju faktiskt bara 4 månader ännu vår lille bebis. Doktorn kunde inte höra något upprörande. Han kunde inte heller ge något tips om lindring annat än babynezeril för nästäppan. Vi har höjt huvudänden på sängen, vädrar luften och ger honom vätska så gott det går. Vår pojke är inte så förtjust i annat än modersmjölkersättning. Vatten fattar han inte riktigt att han ska svälja. Varken i flaska eller på sked. Men vi jobbar på. Han äter bara 2/3 av det han brukar också så det känns ÄNNU viktigare att han får i sig ÄNNU mer flytande. Han är mindre förkyld idag (lördag) så vi hoppas slippa pröva fruktjuice så här tidigt. Jag kan tänka mig att det funkar bättre. Men det får bli en sista utväg då han redan föredrar morotspuré (som är sötaktig) framför potatis. Jag tror knappast man får gå på folkets park om man bara äter morot och dricker äppeljuice va? Lite havregrynsgröt och källvatten ska nog till om man ska bli stor och stark!

Stålmannen het som kryptonit

Lilleman är sjuk. Feber. Det behöver inte vara så allvarligt står det i min bok. Men det är definitivt fara för hjärtat, dvs mammans eget. Det kanske går i tusen bitar av att se sin unge i dåligt skick. Vi blir inne och kurerar oss idag också. Lilla stålmannen och jag *snyft*.

Kylan kommer inifrån.

Vi glömde vrida upp värmen på elementen i huset på fredag kväll. Snälla Torild och far hade satt igång dem som vanligt. Sen brukar vi kräma på när vi kommer dit, samtidigt som vi eldar i vedspisen. Näpp hjärnsläpp, och vi vaknade med bara 10 grader inomhus. Jag drog snabbt in lilleman under vårt duntäcke när jag märkte kylan. Hans fingrar hade blivit iskalla i spjälsängen men med katterna och pappan i dubbelsängen tyckte han det var himla mysigt och tinade snabbt upp. Sen sparkade vi ur fadern som fick gå och elda samt göra välling. Så på oss gick ingen nöd. Imorse var det 18 grader inne... Och 18 grader ute MINUS!

Framsteg och motvind

Vi var på BVC-kontroll i veckan som gick, 8680 kg och 68 lång. Vi provade också att sitta framåtvänd i babybjörn bärselen en kort stund och det var nog roligt. Junioren gillar ju folk så mycket. Men jag tror inte att han är redo för han vände sig hela tiden uppåt. bakåt för att kolla att mamman också hängde med. Dessutom så håller han andan och kippar efter luft när det blåser motvind så jag tror vi kör på med ansiktena mot varandra ett tag till.

Som jag berättat förr, nya favoriten är att äta frukost framför julkalendern på tv. Här hjälper lilleman till att knäcka ett ägg. Själv har han avancerat från gröt till smakportion av potatis men det är ju så klart ingen ingen frukostmat.

Julkalender vs sovmorgon 1-0

Egentligen ljuger bilden. När trötta mamman äntligen stiger upp efter att bebis legat och tjoat för sig själv en stund i spjälsängen, så är han så himla pigg att han skrattar och cyklar med benen när man lyfter upp honom. 
Då är det dags för vår 'nattmatning', dvs kl är 7 på morgonen. I vanliga fall äter Ludde en stund i sovrummet och får sen somna om på Dennis sida i dubbelsängen. Sen sover vi till kl 9. Det nya är att se på tv:ns julkalendern på morgon 7:15. Det är DÅ man blir så där mysigt trött som på bilden. Och vi går och lägger oss igen och sover till 9, i mammans drömvärld. Då är så klart Ludlov klarvaken, superglad och redo för en ny spännande dag. *gäsp*

Festival feeling

-Kolla! Vi kör festival feeling, ropade Dennis och slängde upp Lilleman på axlarna. Jag knep en bild med mobilen och ligger nu och bloggar med den samma. Det blev lite väl mycket festivalande för pappa björn ikväll. Från min sida av dubbelsängen hör jag hans mage knorra grisigt högt och han har nyttjat toan som var det en bajamaja söndag morgon på Sweden Rock. Han tror det beror på den grillade kycklingen som vi åt till middag. Jag säger, -Skyll dig själv. Ingen som är klok i huvudet äter väl kyckling från ett festivalkök?

Godnattsångaren

Den lille mannen har i dagarna åter upptäckt sin röst. Han härmar oss föräldrar åtminstone i talets rytm. Ljuden är det lite si och så med mest verkar han prova de högre oktaverna i-i-i och öh! verkar vara favoriter men konsonanter blandar han också in. Det påminner om bakgrundstalet i tecknade tv-serien 'Kalles klätterträd'. Det är gulligt. Han sjunger också för sig själv när han ska sova. På utandningen nynnar han -aaaa. Det blir inte lika gulligt i längden då det kan ta en stund för honom att somna. Slutar jag sjunga godnattsång... Så fortsätter han :))

Fredagshäng i Farsta centrum

 

Idag har vi hängt i Farsta C med andra mammor och barn. Det var ju fredag så idag var det verkligen många. I vår grupp var vi bara tre barnvagnar men vi var ju inte den enda lilla gruppen. Vi såg flera gånger otäcka scener där barnvagnar stod på kö och blockerade vägen för riktigt folk. Samt allvarliga kollisioner mellan ekipage som resulterade i svettiga, svärande mammor och högljutt klagande barn. Fredagsmys!

 

Tack och lov för babybjörn bärselar och skrattspeglar. Det lättade upp det intensiva schemat: lunch, matning, blöjbyte, fika, blöjbyte och hemgång. Vi hade tur under den sista punkten då vi mötte upp den stackars arbetande fadern och fick sällskap hem. Hem till grötätning och badning. Man kan ha det sämre en fredag.

Guldlock och gröten

Så där ja. Liten blir stor. Ikväll smakade lille herr guldlock på gröt för första gången. Det var första gången han åt något som inte kom från nappflaska eller tutte över huvud taget faktiskt. Jag får lov att erkänna att jag kastat om ordningen på bilderna. Han gillade det, men var lite trött så några tårar kom det mellan skedarna. Men han grinade inte så illa som det ser ut på sista bilden. Han smaskade på rätt bra. Imorgon provar vi igen, så får vi se om han får i sig några teskedar till. Snart slevar han väl i sig havregrynsgröt till frukost precis som pappa björn.

Skratt åt katt.

Baby Ludwig har hittat sitt skratt. Nu skrattar han inte bara när man kittlar honom utan även åt sånt som han själv tycker är roligt. Ikväll kluckade han glatt åt goskatten. Jag tror att han gillar pirret i magen som han får av att bli lite skrämd. Gränsen var hårfin till en början men nu känns det som att han har kommit på att det är lite mysigt när det suger till i magen. Han vill gärna slänga sig sista dm i sängen, gunga snabbt i babysittern eller som sagt bli en liten smula skrämd. Allt det är roligt. Det bådar gott.

1:a advent + Canon G12

Det blev inte riktigt adventsfint. Det blev misse med ont i magen. Kattkiss här och där och en himla massa tvätt av sängkläder och madrass. Roligare morgon kunde man ju ha haft. Men vi firade ändå lillemans första advent med bullfika och nappflaska mitt i oredan. Sen åkte vi på 50-års kalas och då var far och son så här söta:

Jag köpte mig en ny kamera på fotomässan. Jag behövde en pocketkamera för att kunna ha i fickan. Nu slipper jag ha ryggsäck för att bära runt på systemkameran. Nu halar jag bara upp G12:an ur innefickan som en cowboy sliter upp sin revolver. Sen är jag skjutklar :)

 

Snart skall jag kalla det här för Dennisbloggen!

Det närmar sig jul…

I helgen är det första advent. Egentligen har det inte med något att göra men man kan ju tycka att det är lagom att ta sig ett bad runt jul. Här visar Ludde hur det går till. Eftersom farmor uppskattade vår film med Ludde i barnstolen så har vi gjort en till i badbaljan.

Och apropå jultider så hittade jag en mobilbild som påminner om en film runt jul. En dunk i ryggen och ett glatt tillrop till den som gissar på rätt rulle.

Liten elva...

Här är elva (klickbara)bilder ifrån dagen idag. Jag får ibland små ångest attacker och känner att Ludde växer alldeles för fort. Han fyller 4 månader den 1:a december och jag har förmodligen inte fotograferat honom på säkert flera dagar. Tiden rinner mellan fingrarna som sand. Därför tog jag tag i det ikväll och fyllde ett minneskort. Här är några av favoriterna. Hur fan skall man kunna sortera bort bilder på sin unge? Allt är fint. Han kommer alltid att vara det finaste jag har.

Vi blir nog inne vi!

Är det nästan 10 minus ute och fullt med snö, så får man lägga bebisen i barnvagnslådan och luras att vi går på promenad. Man gungar lådan lite orytmiskt, stånkar och ser allmänt svettig ut. På bara någon minut snusar han lika gott som vanligt. Det var faktiskt sol ute i någon halvtimme men då hade vi matpaus, typiskt. Bättre promenadlycka imorgon då har nämligen fadern bebislyckan medan modern är på fotomässan. Idag är vi inne och gör adventsfint istället tror jag.

Söndags sjukan

Strax hemma i stan igen efter en seg landet helg lö-må. Det var inget vidare eftersom jag blev sjuk. Förkylning och magsjuka på samma gång. Lilleman fick en lättare variant med kallsvett (feber?) och diarré, stackars liten. Det var första gången som vårt barn blev sjukt. Det kändes jobbigt. Tursamt nog var jag för klen själv för att kunna känna efter riktigt hur jobbigt.

Fars dag!

Hemma hos oss firar vi fars dag. I söndags gratulerade Ludwig sin rockstjärnepappa med en kaffemugg i passade budskap. Fadern hade dagen till ära bestämt menyn, bacon, ägg, potatis och korv. Fast Ludde skålade såklart i bröst och nappflaska. Han kände väl på sig att tuttar och fäder liksom passar bra ihop ändå.

Lekstund och tv-dinners

Här kommer en liten film ifrån premiären i barnstolen igår. Hittills har vi bara provsuttit. Men igår satt han själv medans jag kunde pyssla i köket. Nu har vi möblerat bort en “vuxenstol” så att Luddes sittmöbel skall få plats. I december blir han 4 månader. Då tänkte vi börja med smakportioner och familjemiddagar, dvs inga fler tv-dinners. Eller vem vet, han kanske inte är redo för smakupplevelser ännu? Inte förrän tv-säsongen av “Sons of Anarchy “ är slut?

Helgmys

'Man är aldrig för liten för fredagsmys'. Men nu är det lördag och vi har tagit fram lite fler kläder som pojken nu vuxit i t ex de här söta sparkbyxorna i plysch som vi fått av Torild. Lite sorgligt är det att stuva undan kläderna han hade på sig hem ifrån BB etc. Men nu ser vi framåt. Imorgon är det fars dag...

Bebisfika

 

Häromdagen tog Ludde hem polare. Än så länge så sliter de inte så mycket leksaker eller äter skåpen tomma men det kommer väl det också. De två glada mammorna heter Annika och Charlotta.

Fåfängligheters fåfänglighet -Vernissage

Jag och Ludde var på konstrunda i lördags. Vi hade sån tur att vi lyckades pricka besöket på Galleri Hantverket precis mellan folkstormarna. När det blev så där trångt och varmt så tackade vi för oss och rullade igen. Det är igen lek att köra barnvagn på surdegs-söder en lördag men det var det värt. Anna och Berit hade fina silversmycken som vanligt men dessutom så var Persson från Gävle med och visade upp en målning och en kolteckning, mycket snitsigt minsann

  

Förra gången Ludwig var på Galleri Hantverket så låg plutten i min mage liten som en knappnål (när mamma hans ställde ut foton). Det firade han genom att grina lite och kräkas på en konstnär. När det var avklarat var han dock sitt glada lilla jag, om än en smula trött.

Utställningen hänger kvar till den 11/11 läs mer HÄR!

Pappa kom hem, för vi längtar efter dig.

 

Idag vaknade lille solstrålen ur sitt dagslumrande strax innan jag var hemma efter att ha varit och hämtat ut biljetter till Klungans föreställning (läs, Ingen bor i skogen, folket) på Dansens Hus (mamman och pappan behöver barnvakt alltså *hint, hint*) ,nåja.

Lilleman fick hoppa ur vagnen, sitta på en bänk och vänta på sin fars hemkomst från arbetet. Det var mycket aaa- och ooo-ande trots kylan. Har man aldrig sett höstlöv så blir det lätt så. Sen kom fadern och gjorde stor succe´, tog bilder med mobilen och gick in och lagade fisk i ugn. En lagom måndag.

Utveckling 12 veckor

Utvecklingen går verkligen framåt. Idag “fyller” vårt lilla hjärtegull 12 veckor. Ludlov kan kommunicera medvetet genom att göra små kuttrande ljud likt en duva. –Uuuuu, säger han. Uppblandat med hojtande och rop. Vi har långa konversationer om vad vi har gjort och skall göra på dagarna. Men vad han menar med ljuden i sina svar, vet bara han.

 Sockergrynet har också börjat med att försöka fånga leksaker med sina händer. Själva händerna har han nu hyffsad koll på. Han mular in dem i munnen på sig själv så fort det går och gärna då båda samtidigt så att det rinner saliv över hela hakan. Nu har ribban höjts lite i och med att rasslande leksaker har blivit intressanta, så nu vinglar armarna hit och dit i jakten på att få känna på roligheten som skramlar framför ögonen.

Sen kommer vi till den klassiska vändningen. Han skall vända sig från rygg till mage och vice versa. Idag såg jag honom vända sig från mage till rygg men det förstnämnda kommer nog att dröja lite tror jag. Det är en arm i vägen och det ser allmänt jobbigt ut. Men så fort han får tillfälle när han ligger plant (och ganska hårt) så fäller han upp benen mot taket och tippar över på sidan. Man lämnar honom definitivt inte ensam på skötbord eller soffa längre.